Sök
 

Historik Enköping, Husberg

Första gången Enköping nämns i skrifterna är 1164, men långt tidigare kan man finna spår av bebyggelse och handel i trakten av den nuvarande staden.

Fynd av flintspjutspetsar från 2000 år f. Kr. och hällristningar från bronsåldern vittnar om den tidigare verksamheten. Under vikingatiden hölls här i trakten en stor marknad. Den anses vara landets näst största marknad där endast Distinget i Uppsala var större.

Enköping är en av Sveriges äldsta städer. Den är känd från 1100-talet och fick sina stadsprivilegier omkring 1300. På 1250-talet byggdes Joar Blås borg på ön Gröneborg söder om Enköping och ungefär samtidigt grundades de första klostren. I en skrift daterad den 1/3 1253 nämns Enköping. Det är ett brev i vilket ärkebiskop Jarler överenskommer med enköpingsborna om tionde, vilket var ett slags kyrkoskatt.

Under 1300-talet byggdes den första skolan, som lär ha legat i hörnet av Kungsgatan - Rådhusgatan. 1353 nämns Gånsta vid namn i en skrift i samband med en själagåva till Vårfrukyrkan från en herr Olof, som förmodligen var präst.

Staden har under århundradena drabbats av ett flertal stora bränder. 1389, 1572 (en stor brand), 1609 och den senaste 1799. Den sistnämnda förstörde i stort sett hela staden. Bara kyrkan, prästgården, apoteket och rådhuset fanns kvar av byggnaderna. Om man skall se något positivt i branden så var det så att man kunde dra nya raka gator genom staden efteråt.

Enköping fick från 1500-talet och in på 1800-talet utvecklingsmässigt stå tillbaka för den i Västerås och Uppsala. Trenden bröts framför allt tack vare två personer. Den ene var Arvid Afzelius, som var kyrkoherde i över 40 år och som svarade för en anmärkningsvärd kulturell insats. Den andre var Johan Petter Johansson, som 1886 startade en verkstadsrörelse i staden. J. P. Johansson konstruerade bl.a. rörtången, skiftnyckeln och primusköket. J. P. Johanssons son var den som inregistrerade varunamnet BAHCO.

En annan välkänd enköpingsbo på 1800-talet, är läkaren Ernst Westerlund, som med sina för den tiden säregna ordinationer drog patienter från hela landet och även utifrån Europa.

På 1870-talet kom järnvägen och det bidrog starkt till det industriella uppsvinget och i början av 1900-talet fanns ett 20-tal industrier och cirka 4 000 innevånare.

1945 blev Enköping garnisonsort i och med att Göta Livgarde (P 1) flyttade till staden. Efter dess nedläggning övertog Upplands Regemente (S 1) kasernerna 1982.

1951 hade staden 11 000 innevånare. 1971 blev Enköping huvudort i storkommunen Enköping, som i stort sett omfattade det gamla Fjärdhundraland. Idag 2006 närmar sig innevånarantalet 40 000.

Platsen Husberg och berget Husberget, som fått ge namn åt vår stadsdel Norra Husberg samt ytterligare en stadsdel, Södra Husberg, som ligger någon kilometer söder om centrum, vid korsningen mellan Boglösavägen - Bredsandsvägen, cirka 800 meter sydväst om Norra Husberg.

Husberg

I Edvard Matz bok, Mälardalens sällsamheter, finns en ruskig historia om den rika Husbergsfrun. Historien utspelas just vid Husberget och i en grotta, som finns i bergets nordvästra sluttning. I en skrift från 1600-talet talas det om att det inte är tillrådligt att lägga sig att sova vid Husberget.

Från sagor till verklighet. 1971 upprättade stadsarkitekt Bo Björkman ett principförslag till stadsplan över bl. a. Norra Husberg.

1975-06-12 beslöt kommunstyrelsen att anta "Stadsplan för norra delen av stadsdelen Husberg". Till stadsplaneförslaget hör en smått lyrisk beskrivning över områdets befintliga och kommande kvaliteter. Redan den 26:e samma månad beslöt kommunfullmäktige att godkänna "Avtal om markbyte och marköverföring berörande fastigheter inom Bergvreten, Husberg och Gånsta samt exploatering av norra delen av stadsdelen Husberg i Enköping.

1976 påbörjades arbetena inom kvarteret Vitriskan och i slutet av året flyttade de första köparna in. I samband med arbetena revs resterna av den gamla skjutbana, som fanns väster om den skogiga bergknalle, vilken utsattes för exploatering. Gång- och cykelstigen, som i en brant backe leder ut från området västerut går över det som tidigare var kulfång och markörgrav. Skjutbanan hade tillkommit ungefär vid tiden för första världskriget.

De andra kvarteren påbörjades efter hand och i oktober 1980 flyttade de sista köparna in i södra delen av kvarteret Stensoppen.

1979-04-25 beviljade länsstyrelsen i Uppsala län registrering av Norra Husbergs Samfällighetsförening.

Grunden för samfällighetens verksamhet är lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150).

Styrelsens sammansättning med flera ärenden avgörs av medlemmarna vid årsmötet. Det kan inte nog påpekas att det är medlemmarna själva som kan påverka förvaltningen av den gemensamma egendom, vilken ingår i samfälligheten.

Ovanstående text är till stora delar hämtat från tidigare tryckt material.
Logga in
 
Skicka per e-post

Hjälp för inloggning

  • För att få tillgång till ditt lösenord anger du din e-postadress i inloggningsrutan.
  • Lösenordsfältet lämnar du tomt.
  • Fyll i kryssrutan "påminnelse av lösenord".
  • Klicka logga in och vänta sedan på ditt lösenord som automatiskt skickas till din e-postadress inom ett par minuter.
 
Nyhetsbrev
 
Registrera din e-post här för att få löpande information från oss